efterföljelse · Gud

De där talenterna

GrävaLäser i Matteus 25. Liknelsen om talenterna. Det är en sån berättelse jag hört så många gånger. Jag har fått höra lite olika vinklingar på den genom åren. Mest har det handlat om att jag ska göra det jag är bra på, att inte jämföra mig med andra, eller att jag ska förvalta de andliga gåvor jag fått och inte gräva ner det Gud har lagt ner i mitt liv. Jag har oftast fått den framställd som en väldigt snäll och fin liknelse; om att våga göra det jag kan utifrån vem jag är. Och jag tror inte alls att det  har varit fel. Men… när jag sitter här och läser kan jag inte undgå att känna att det är ett, minst sagt, uddlöst sätt att återge liknelsens innebörd.

”Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret här utanför. Där skall man gråta och skära tänder.” Vad fint och snällt det låter. Eller?

I Matteus evangelium hittar vi den här liknelsen som en del av ett svar på frågan hur det ska bli när Jesus kommer tillbaka. Jesus svar är radikalt. Han talar om att vara förberedd. I slutet av den här berättelsen står det vad som kommer hända med tjänaren som gräver ner sin talent: han ska kastas ut i mörkret utanför, och där ska man gråta och skära tänder. Han får inte, som de två som hade förvaltat talenterna väl, gå in i sin herres glädje. Vad menar Jesus? Låter det inte lite väl hårt?! Lite tidigare har han dessutom berättat en annan liknelse för lärjungarna om en ond tjänare som inte gör vad hans herre har bett honom, utan börjar slå de andra tjänarna som han blivit satt att bossa över. Om den tjänaren säger Jesus att hans herre ska hugga honom i stycken. Hugga i stycken – det är inte särskilt trevligt sagt av Jesus, kan jag tycka. Det är till och med ganska stötande. Är det verkligen lämpligt att Jesus uttrycker sig så?!

Ibland tror jag att vi har skygglappar på när vi läser vad Jesus säger och gör. För det blir ju enklast så. Vi vill så gärna ha bilden av Jesus som god och snäll och herde, och öm; att vi missar den radikale, kraftfulle, nitälskande man han också var. Alla dessa sidor rymms  i Jesus. De måste rymmas i den man som är Guds son. Och vi måste våga tackla dessa texter, våga fråga oss vad de innebär.

Vad tror jag Jesus menar med liknelsen om talenterna? Han vill låta lärjungarna förstå allvaret i vad som ligger framför. Jag tror talenterna symboliserar så mycket mer än bara gåvor och talanger. Det handlar om vad lärjungarna har fått av Jesus, vad han låtit dem förstå om sig själv, om Gudsriket. Jesus vet att han snart ska dö. Han ska lämna uppdraget vidare till sina lärjungar. Uppdraget med stort U. Det finns ett allvar i tonen – med rätta. Det handlar om att missionen ska ta fart; att Guds kärlek, närhet och nåd ska få spridas bland alla folk. För vad hade hänt om lärjungarna hade agerat som den late tjänaren? Eller som den onde?

Vi väntar fortfarande på att Jesus ska komma tillbaka. Uppdraget är detsamma idag. Vi behöver läsa liknelsen med samma allvar och förstå vad vi är satta att förvalta. Vågar vi ta av skygglapparna? Vågar vi granska oss själva och ställa oss frågan vilken typ av tjänare vi är? Vågar vi låta oss utmanas? Jag tror att vi måste.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s