filosoferat

Med blandade känslor

2012223221431620655435_sbigHär drog verkligheten igång ordentligt förra veckan. Den långa, men som alltid ändå för korta, semestern tog slut. Lilleman har skolats in på förskolan, jag har börjat plugga, David är tillbaka på jobbet och livet rullar på i en mycket högre hastighet än vi varit vana vid.

Eftersom jag har varit hemma med barnen i över två år känns det här väldigt nytt. Och det är med blandade känslor. Jag är lycklig över att få vara igång igen, och över att vi inte behöver ha barnen på förskolan särskilt mycket (det självständiga studerandets myckna fördelar), samtidigt som det tär på mig när han, den där bestämde och tuffe lillen säger, med gråt i halsen, ”jag vill inte va på förskolan, jag vill bara vara hemma med mamma och pappa och huset”. Och det hjälper inte att han är hur glad som helst när jag hämtar honom och då inte alls vill gå hem – det gör ont i hjärtat ändå. Jag vet att det går över, att det handlar om att vänja sig… och ändå…egentligen hade det räckt om de började när de var sisådär tre-fyra år. Men, nu är det som det är, och jag njuter trots allt över att få sitta med böckerna.

Jag läser alltså teologi på heltid för tillfället. Planen är att till våren bli färdig med en kandidatexamen. Min största farhåga är dock att det ska bli mer kunskap än praktik av det hela. Till viss del blir det väl så. Det kräver rätt mycket läsning. Men när teologin blir bortkopplad från praktiken blir det inget bra. En god teologi, tror jag, formas bäst i församlingsgemenskapen, när vi lever ut den med varandra. Och måtte jag inte hamna där att jag blir bättre på att tycka och tänka än att faktiskt göra lärjungaskap. För det är ju så lätt det där, att istället för att med livet visa hur efterföljelse ska levas, tala eller skriva om det.

Men, i morgon tar vi ledigt. Och taggar för gemenskapshelg med nätverket!

Annonser

One thought on “Med blandade känslor

  1. Det du skriver känns väldigt viktigt. Jag har läst lite teologi och tanken är att jag ska läsa mer på sikt. Men bitvis (långt ifrån alltid, men det häder) tycker jag att teologin och biblekunskapen blir så frånkopplad kärleken till Jesus att man skulle kunna läsa vilket ämne som helst. Jag funderar på vad det beror på, är det våra teologiskolalor som är helt fel i undervisningen? Eller är det denallmäne teologstuderande som inte har en tillmräkligt rotad grund i Gud för att läsa på den nivån/det sättet.
    Jag vet inte riktigt.
    Jätte härlig blogg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s