efterföljelse · mission

Jesus och uppdraget

En text som jag levt med de senaste veckorna är Johannes 4:1-42 – berättelsen om när Jesus möter den samariska kvinnan vid brunnen.

bild brunn

Det är en oerhört intressant text som går att angripa från flera vinklar. Det som mest har talat till mig, under de här veckorna, är hur Jesus möter människor och hur han själv fungerar i uppdraget.

För det första beger sig Jesus till Samarien. Det gjorde judarna i stort sett aldrig. De gillade inte samarierna. Konflikten som fanns mellan dem låg djupt rotad långt bak i tiden. En jude tog i stort sett alltid omvägar runt Samarien, om de inte hade väldigt, väldigt bråttom det vill säga. Trots detta, säger Johannes att Jesus måste ta vägen genom Samarien.

När Jesus anländer är han trött och sätter sig vid brunnen. Lärjungarna kilar iväg för att fixa lite mat till honom. Då kommer märkligt nog en kvinna fram till brunnen. Kvinnorna brukade vanligtvis hämta vatten på kvällen, vid solnedgången, men den här kvinnan kommer mitt på dagen. Och så händer något ännu märkligare – Jesus börjar prata med henne. Han ber henne om vatten.

Det här är så oerhört kontroversiellt. Inte nog med att den här personen var samarier, det var dessutom en kvinna. En rabbin talade inte med kvinnor. En god judisk man, vid den här tiden, skulle inte tilltala en kvinna på gatan – inte ens sin egen fru. Och han skulle definitivt inte försätta sig i en situation där han var ensam med en kvinna, inte ens med sin syster eller dotter.

Kvinnan själv blir chockad. Framför allt över att en jude tilltalar henne. Därför svarar hon honom väldigt skeptiskt och undrar varför han ber henne om vatten. Jesus, som är samtalens mästare, ser sin chans att mitt i den här situationen leda in konversationen på en helt ny nivå. Han börjar tala om att han har livets vatten och att den som dricker av det vattnet aldrig mer behöver törsta.

Kvinnan förstår inte riktigt vad Jesus menar och svarar i, vad som skulle kunna vara en ganska sarkastisk ton, att hon gärna vill ha det där vattnet så att hon inte behöver springa till brunnen fler gånger.

Så plötsligt, tar samtalet en helt ny vändning. Varför? Jo, Jesus ber kvinnan hämta sin man och när hon svarar att hon inte har någon ger han henne ett profetiskt tilltal rakt in i hennes situation. Samtalet hamnar nu på en ny nivå. Kvinnan börjar se att Jesus är något mer än bara en jude. Samtidigt brottas hon med sin egen bakgrund, det hon fått lära sig – att judarna har fel och samarierna rätt. Hon frågar Jesus hur han menar att det ligger till. Jesus ger henne en tredje utväg. Visserligen säger han att frälsningen ska komma från judarna men så fortsätter han:  ”Men den tid kommer, ja, den är redan här, då sanna tillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty sådana tillbedjare vill Fadern ha. Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning.” Kvinnan svarar: ”Jag vet att Messias skall komma, han som kallas Kristus. När han kommer, skall han förkunna allt för oss.”

Där och då väljer Jesus, att för den här kvinnan, som lever ett liv med många olika män och som just i situationens stund har en relation med en man som hon inte är gift med, berätta att han är Messias. Han låter henne bära med sig vittnesbördet om vem han är, hem till sin stad, till sin gemenskap.

Jesus möter den här kvinnan. Han ser henne. Han ger henne en värdighet genom att tala med henne. Han lyfter henne, väljer att visa henne storheten i vem han är och vad han har kommit med. Han har ett djupt samtal med henne, på en hög nivå. Och trots hur hon har levt sitt liv, låter han henne dela med sig av vem han är, till de som finns runt omkring.

Kvinnan springer hem, hon delar med sig om vad Jesus har sagt. Hon säger att, han kanske är Messias. De som finns runt omkring henne blir nyfikna. De bjuder in Jesus att vara hos dem och han stannar där i två dagar. Många kommer till tro och de säger till kvinnan: ”Nu tror vi inte längre bara för dina ords skull. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens Frälsare”.

Det finns som sagt oerhört mycket att säga om den här berättelsen och det skulle bli alldeles för tråkigt att läsa om jag skulle göra en lång utläggning. En sak jag själv hajade till över är att det mönster som Jesus ger lärjungarna i Lukas 10, när han sänder ut de sjuttio att gå in i en stad, stanna i det hem de blir mottagna och där predika Guds rike, också går att se i den här berättelsen.

Jesus möter kvinnan som, trots det rykte hon troligtvis hade, kunde påverka flera människor. Genom henne kommer budskapet om Jesus till staden Sykar. Kvinnan får vara en fridens person och genom hennes vittnesbörd öppnar människorna i staden upp sig och bjuder in Jesus att stanna hos dem. Jesus stannar, och människor får möta honom och komma till tro.

Jag tror att vi kan få följa Jesus exempel idag. Jag tror att det finns människor som är öppna för honom och som också kan få vara med och öppna upp hela gemenskaper för honom och för hans rike.

Mitt i den här berättelsen kommer lärjungarna tillbaka till Jesus. De blir chockade över att han talar med en kvinna. Och när de vill ge honom brödet de har köpt säger Jesus att han har mat att äta som de inte vet om. Lärjungarna blir precis lika konfunderade över detta som kvinnan blev när Jesus talade om att han hade levande vatten. Samtalets mästare fortsätter: ”Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk”. Sen tar han tillfället och undervisar dem. Han talar om att skörden är mogen, att andra har arbetat och att lärjungarna har fått gå in i deras arbete.skörd

Det ligger något brådskande i det här – skörden är mogen, lärjungarna behöver arbeta. Om det är så viktigt för Jesus att göra Guds vilja, att han likställer det med att äta mat, bör det då inte vara lika viktigt för lärjungarna att göra Guds vilja? På något sätt får hela den här berättelsen vara en lärdom för lärjungarna, om det uppdrag Jesus ger dem.

Kanske är Jesus uppmaning till lärjungarna då, samma till oss idag: ”Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd”

Annonser

2 thoughts on “Jesus och uppdraget

  1. Tack till himmelska fader att allting är färdit till skörde tid me oss från Finland med att gå och arbeta med uppgif av herren till vinna våran lands manniskor till himmelse liv i in seger för Jesus blod och få den Heliaga Andens kraft till oss i kraft och hjälp och helande och vishet till oss att härliga kristus in undebare visioner och glädje, tack med välsignelse ,keijo södertälje

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s