efterföljelse · Jesus

Att balansera på nådeslinan

hopp_124055088I vår husförsamling läser vi just nu Jesu bergspredikan. Den är sannerligen utmanande. Det går ganska snabbt att konstatera att det är omöjligt att till punkt och pricka leva upp till det Jesus säger.

I mitt huvud är det ibland som att jag balanserar på en skör nådeslina. Det är som att jag får för mig att den kan svaja till så att jag tappar fotfästet. Eller att jag kan råka trampa för hårt så att den brister. Det gäller att hålla den sköra linan intakt.

Men det är ju helt fel! Nåden är inte en skör lina. Den är en stadig, bergfast klippa under mina fötter. Oavsett om jag vacklar,  står nåden stadig. Det är Jesus som har älskat mig först. Det är vad han har gjort för mig som är det viktiga,  inte vad jag kan göra för honom. Jag har fått rätten att bli Guds barn. Guds nåd tas emot genom tron på Jesus. Endast genom tron.

Att följa Jesus,  att leva efter hans undervisning i bergspredikan,  är möjligt på grund av nåden. Jag kan gå efterföljelsens väg på grund av korset och förvandlingen i mötet med Jesus.

Grunden är att Jesus älskar,  oavsett om jag lyckas eller misslyckas, att han förlåter oändligt många gånger.

Det är den stadiga nådesklippan under mina fötter som är förutsättningen för ett liv i Jesus efterföljelse. Den bär när jag faller. Mitt värde ligger inte i vad jag gör,  utan i vem jag är. Och den jag är, är jag i Jesus Kristus. Det är genom Jesus och kraften i honom som jag kan handla i enlighet med hans egen vilja, inte i och genom mig själv.

Och tänk, vilken nåd det är!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s