Jesus

Från tvivel till visshet, från mörker till ljus.

196557_cross_1-1Idag är det långfredag. Påsken är en storslagen högtid som rymmer hela livet.

Idag får vi påminna oss om Jesus lidande, hans sår, hans förtvivlan. I Jesus möter vi en Gud som känner. Han vet för han har själv varit där. Han har blivit sviken, förråd av sina närmsta. Han har mött ångest. Den har trängt igenom hans kropp och själ. Han har upplevt hur alla vänder sig mot honom, blivit oskyldigt anklagad och mött döden efter timmar av förnedring och tortyr.

Vi får känna igen oss i lärjungarnas upplevelse. En förväntan som över en natt byts mot förtvivlan. Besvikelse. Rädsla. Övergivenhet.  Vad kände de när Jesus drog sitt sista andetag? Vilka ord dröjde sig kvar? Var det ”Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig”? Eller var det ”Det är fullbordat”?

Tvivlet, att sväva mellan hopp och hopplöshet. Alla ”varför” och ”hur ska det nu bli”. Alla frågor om vad som var sant och inte. Ovissheten över framtiden.

Vi har facit, vi vet att det kommer en påskdag – en uppståndelse och seger. På påskdagen får vi fira. Då vänds tårarna och sorgen till glädje. Jesus seger blir synlig – segern över allt vad ondska och död heter. En storslagen triumf. Tvivlet byts till visshet. Liv, och åter liv. Jesus är uppstånden. Han är sannerligen uppstånden. Och hoppet får utplåna all hopplöshet.

Påsken rymmer livet. Där möter vi tvivel och förtvivlan, men vi slutar i glädje, liv och hopp. Det onda får inte det slutgiltiga ordet. Det goda segrar. Livet utplånar döden. Ljuset övervinner mörkret.

Annonser
Jesus

En förtvivlad helg

Jag har aldrig direkt gillat fotboll. Har aldrig varit på någon match, trots att jag nu bott i Helsingborg i över fem år. I somras var dock min femåring iväg med pappan i familjen. Han kom hem helt såld och överlycklig.

Det skulle bli stökigt i helgen. Det hade jag hört, och förstått. Men när nyheten nådde mig igår blev jag så chockad. Så illamående. Hur i hela världen kan något sådant hända? Hur kan något som ska innebära fest och glädje vändas till total förtvivlan? Hur kan hatet fylla så till den milda grad?

Jag minns för ett par år sedan när jag jobbade i stan och gatan utanför fylldes av människor med likadana vita masker. Det det bland det obehagligaste jag varit med om. Det var en matchlördag. Stämningen var hätsk. Mobben drog fram. Ingen dog.

Det är klart det inte är fotbollens fel. Fotbollen blir lidande. Det kan till och med jag se som inte ens uppskattar den. Vem ska man skylla på? Vem tar ansvar?

Ond bråd död. Och tanken som kommer. Ska mina barn växa upp i det här? Var det ens en särskilt klok idé att sätta dem till världen?

Vi går mot påsk. Han hänger uppspikad på korset. Dömd att dö. I våra ögon segrar mobben. I våra ögon segrar det hat som drivit honom, som är kärleken själv, in i den värsta tortyrdöd. Ett mörker drar in över landet. Ett mörker som för en stund övervinner alla naturlagar. Det utplånar varje strimma ljus. Och när Jesus drar sitt sista andetag utbrister han de mest förtvivlade orden: ”Min Gud, min Gud, varför har Du övergivit mig?”

Men mörkret kan inte segra. Ljuset bryter igenom. Jesus vänder döden till liv. Han övervinner hatet. Han övervinner varje djävulsk makt. Han står som den segrande fridsfursten.

De här dagarnas verklighet är inte den enda verkligheten. Kärleken har övervunnit. Kärleken upphör aldrig. Påsken är det stora beviset på att kärleken segrar. Och vi väntar en kärleksseger som en dag ska bli fullkomlig. Däri består vårt hopp.

Gud · Jesus · Uncategorized

Död, var är nu din udd?! Han har segrat!

196557_cross_1-1Vad är det de säger? Är graven tom? Har det omöjliga blivit möjligt?

Så får de se det själva, känna märkena i hans kropp; hålen från spikarna, händerna och fötterna som de såg bli genomborrade. De ser och de tror. Han har uppstått, han lever!

I dödsriket hörs ett vrål. Lejonet slår upp sina stora käftar och ryter. Det är fullbordat! Livets furste segrar över den död som aldrig skulle kunna hålla honom. Han avväpnar ondskans välden och makter – triumferar över dem på korset. Han övervinner det onda. Han övervinner döden. 

Försoning. Förlåtelse. Fred. Frid. Oförgänglighet. Glädje. Liv i överflöd och evighet. Den ende och helige Gudens närvaro möjlig för alla. Av kärlek, till kärlek, genom kärleken själv – Jesus Kristus.

Och bitarna faller på plats. Allt han sagt och gjort. ”Den som är sist ska bli först” ” Den som är störst bland er ska vara de andras tjänare” ”Den som ödmjukar sig ska bli upphöjd.

Det var ödmjukhetens väg som ledde till seger. Det var inte genom makt och position. Det var i tjänandet han vann. Han blev det ultimata exemplet på allt han själv lärt.

Nu förstår de löftesorden de så många gånger läst…

”Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Lik ett lamm som förs bort till att slaktas, lik ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun. Genom våld och dom blev han borttagen. Vem i hans släkte besinnar att när han rycktes bort från de levandes land, blev han plågad på grund av mitt folks överträdelse? Bland de ogudaktiga fick han sin grav, men hos en rik var han i sin död, ty han hade ingen orätt gjort, och svek fanns inte i hans mun. Genom den vedermöda hans själ har utstått får han se och bli tillfreds. Genom sin kunskap förklarar min rättfärdige tjänare de många rättfärdiga, och deras skulder är det han som bär. Därför skall jag ge honom de många som hans del, och de starka skall han få som byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland förbrytare, han som bar de mångas synd och trädde in i överträdarnas ställe.” – Jesaja 53:7

Tidernas största kärlekshandling, att Gud ger hela sig själv för att rädda mänskligheten, genljuder för evigt.