Var inte rädd!

Vi lever i oroliga tider. det är inte särskilt uppmuntrande att surfa in på nyhetssajterna.

Jag är en person som har lätt till oro. Man skulle kunna kalla mig smått hypokondrisk och man skulle nog kunna säga att jag är definitionen av hönsmamma. Därför måste jag varje dag se till att oron inte får för stort utrymme eller fäste. Jag får helt enkelt se till att tankarna inte ”bygger bo” och påminna mig om att den som bekänner sig till Jesus inte behöver vara rädd.

Det här är viktigt. Vi är inte kallade att agera utifrån rädsla och fruktan utan utifrån kärlek. Jesus säger: Älska era fiender och be för dem som förföljer er. (Matt 5:44) Låt inte era hjärtan oroas, tro på Gud och tro på mig. (Joh 14:1) När ni får höra stridslarm och rykten om krig, bli då inte förskräckta. Sådant måste komma, men det är ännu inte slutet. (Mark 13:7)

Svaret på oro är inte rädsla. Svaret är att fortsätta göra det vi är kallade till – att utbreda Guds rike med allt vad det innebär.

Jag blir så bedrövad när jag ser vad vissa som menar sig vara kristna säger och skriver. En del saker är ren och skär skrämselpropaganda. Det är inte så vi är kallade att handla!

Vi är inte kallade att bevara kristendomen. Vi är kallade att älska alla människor oavsett religion eller ursprung. Vi äger inte det här landet. Vi bör till och med se oss som gäster och främlingar här, eftersom vi tillhör ett annat rike. Och i det riket enar Gud människor från alla nationaliteter. Detta är församlingen ett uttryck för. Vi är kallade att ge Jesus till människor och hjälpa dem följa honom. Punkt. Hur naivt det än tycks låta för vissa. Jesus älskar sina fiender in i döden, och hur tufft det än låter är det faktiskt det han förväntar sig att vi ska göra också. Det betyder inte att vi ska förneka problemen, eller förringa det som hemskt och uppåt väggarna fel, men det måste sätta standarden för hur vi bemöter situationen. Jesus förnekar aldrig synd, men han möter syndaren med omsorg och kärlek. Aldrig utifrån rädsla.

Jesus vinner inte seger på världens vis. Han segrar som en lidande tjänare. När mörkret och ondskan trodde att den hade övervunnit, när djävulen hånlog vid korsfästelsen av Gud själv – då vann Jesus. Han vände döden till liv och Guds rike spreds över hela jorden. Och detta är den märkliga sanning vi får lov att leva i, att även om mörkret tycks övervinna, kan det aldrig tränga igenom ljuset. När ondskan verkar segra, bryter Guds rike igenom.

Det finns ingen rädsla i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan, för rädsla hör samman med straff. Den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken. (1 Joh 4:18)